Quantcast
Channel: femtiotalsjakten
Viewing all 387 articles
Browse latest View live

Kistamässan - en sneak peak

$
0
0
I dag torsdag var jag på pressvisningen av Antik & kuriosa i Kista. Jag gjorde ett jobb för
en tidning men hann även ta några snapshots till bloggen. Hos Leva Antikt & Modernt hängde
den svarta och vita lampensemblen. Mer svart än vanligt syntes i montrarna.
 
Apan tar sig för pannan. Kanske över alla japaner och antikhandlare som
i dag sågs rejda montrarna. Svarta föremål även här hos Lena Örtqvist,
men det är Luma-buketten man suktar över. Eller hur?
 
Okay, vi kör ett gäng snapshots. Handduken, Bagar Bergström, signerad
Marianne Nilsson för 80 pix borde jag ha köpt. Hos Suecia Antik. Den hamnar
kanske istället i en hipsterlya på Söder? Svart även här -  ni kan se den framför
er i ett stockholmsvitt kök med Myranstolar.
 
Svart Marimekkoblomma skymtar. men vi hoppas på en röd jul, va?
 
Nä, nu gaskar vi upp oss! Framtids Antiken hade Milda-killen som ser
ut att vara brorsa, eller åtminstone kusin, med Kalles Kaviar-pojken.
 
Robert Halvarson får illustrera de hårt arbetande antikhandlarna, som packade
upp lådor, putsade och polerade, packade upp ännu mer och arrangerade sina montrar.
Hans snygga stolar har stått på en båt och är förmodligen amerikanska.
Awsome.
 
Några riktigt busvassa vaser med okänt ursprung stod hos Antikboden
i Västertorp.
 
Korrens Kuriosa är en av mina mässfavoriter. Roliga saker, bra priser.
Lampan! Jag säger bara: Den lampan!
 
Där fanns också firren, som egentligen är en fontän men som kanske är
lugnast utan vatten.
 
En nätt liten antikvitet för lantköket. Glömde tyvärr anteckna monter.
 
Hon stod på en hylla i den röriga men charmiga partymontern hos
Mästerby antik.
 

När jag skriver detta är det nästan fredag. Antik & Kuriosa på Kistamässan
öppnar dörrarna och ni kan se för er själva vad som är busvassast i år.
Själv ska jag ta en vända till på lördag, denna gång med H.
Kanske ses vi i vimlet!

1960/70-tal och 1800-tal - nu börjar jag fara iväg...

$
0
0

Dagens besök på Antik & kuriosa på Kistamässan resulterade i köp av denna härliga lampa
i äkta plast. Ikea, 1960/70-tal, och med ett underbart ljus. Den står redan på ett litet teakbord på landet.
En våning ner i ett av gästrummen finns en liten söt röd vas, ett loppsifynd som jag trott vara
1950/60-tal. Dansk, gissade någon. Men... 
 
... nej, den ska vara sent 1800-tal, från svenskt glasbruk. Detta lärde jag mig på mässan i dag,
där en utställare hade en likadan röd vas samt en hoper orange i samma serie. Några blå hade
hon också. De klara starka färgerna känns så oerhört moderna, så jag var skeptisk, men säljaren
stod på sig och verkade ha koll. Så det verkar som om jag har en 1800-talsvas.
1970-talslampor, vas från förrförra seklet - det börjar spreta här på bloggen.
Snart kanske jag får byta namnet Femtiotalsjakten?

I alla fall en ljusstake till de blå juldukarna

$
0
0
Ibland blir det inte så mycket tid att blogga. Men här kommer i alla fall
en ljusstake, fyndad på loppis i bygdegård (den typ av loppisar jag gillar bäst).
Ljusstaken är 1940/50-tal och kom från den pensionerade säljarens barndomshem.
Många pinnar små, och man kan sätta äpplen på dem istället för flirtkulor.
Min samling blå juldukar växer. Här ser du ett gammalt inlägg, närmare jul
kommer en uppdatering med en trave som jag hittat sedan sist..
 

Till minne av en katt, anno 1917

$
0
0
I somras åkte jag för tredje året på loppisresa med andra retrobloggare. Drygt 40 loppisar hann
vi med i år och jag fyndade en del - bland annat ett ljuvligt paraplyställ i teak som jobbar hårt hemma
i hallen. Men det mest givande, alla tre åren, var faktiskt att lära sig saker av kamraterna. I somras var
det Skaffaren  som inspirerade mig mest. Han såg helt andra saker än oss andra. Efter resan började
jag titta efter annat än de vanliga retrogrejerna. Antikviteter, teburkar - och gamla foton och dess ramar.
Kolla in katten!
 

"Hilda 1917. Till Minne av vår "Pissa". Katten dog för över 95 år sedan, 
man jag undrar om hon inte fortfarande fräser generat över sitt namn där uppe
i katthimlen... UPPDATERING: Eller står det "Tissa"? Det tror S:t Olofs blogg,
vi hoppas hon har rätt! Men något skumt är det med detta foto på en (uppstoppad?
se tassarnas ställning) katt. Läs Eviga kvinnors inlägg om samma foto, som hon
har i sin ägo - med en mystisk text på framsidan...

PS. Gillar du gamla fotografier, kolla in Skaffarens blogg Gamla Fotografier.

Norrtälje har fått en ny antikbutik

$
0
0
I lördags öppnade en ny antikbutik i Norrtälje. Det är ägarna till min favoritloppis i stan, Hamnladan,
som  förestår Norrtälje Gammalt & Nytt. På öppningsdagen höll man fortfarande på och hängde
upp lampor och prismärkte, så jag kan inte ge någon riktig bild av prisläget. Men jag slog snabbt till på
den roligaste grejen i butiken. Stadens stolthet Wallinska gårdarna, förevigade på en norsktillverkad
keramiktavla. Kul att ha en Norrtälje-AWF på väggen när man är en retrointresserad rospigg!
 
I utbudet hittade jag mer äldre grejer än retro. Men tv-kannor och kobror höll ställningarna.
 

Upsala-Ekeby-vasen kommer jag inte ihåg vem som gjort.
Men den är charmig. Priset var i 400 kronorsklassen.

Får det vara ett glas Larita?
Roligt med en ny antikbutik i Norrtälje, tycker jag. Hoppas på litet mer
snyggt 50-talsporslin och säger Lycka till!
(Butiken ligger i fd Vincents lokaler, vid gamla busstorget.)
 

Tripp trapp trendspaning

$
0
0
 
De syntes här och var på Kistamässan, och här står tre stycken i fönstret hos Bacchus antik.
Jag talar om de piffade trappstegspallarna. Tills nyligen var man ganska nöjd med sin röda,
blå eller gröna pall. Men efter att ha sett diverse lyckade omgörningar, den finaste i Josef Frank
till vänster på bilden, känner jag ett sug efter att "klä om" åtminstone en av mina två röda
med något classy mönster.
 
En annan palltrend jag skönjer är att den här varianten
ökar i popularitet och kanske till och med är på väg förbi
den på övre bilden. På Kistamässan hade Leva Antik
både den infällbara stegpallen i både orange och grönt.
 
 
 
 

Se inte ner på Grønette - här har du en underskattad servis

$
0
0
Fast... det är precis vad du gör just nu, ser ner på servisen "Grønette" från norska Stavangerflint.
Det är en servis med personlighet som förtjänar att bli mer poppis än hittills. För "Grønette" är
både snygg och tålig. Men än så länge billig, på gränsen till löjligt billig, på loppis. Antikbutiker
tar mer, men där behöver man inte handla den här servisen eftersom den är vanlig på loppisar.
 
Teservisen "Grønette" fanns i mitt barndomshem. Inköpt någon gång i slutet av 1960-talet.
Kopparna är de perfekta tekopparna, goda att dricka ur och nästan oförstörbara. Nu har jag kompletterat
med fler koppar, fat och assietter. De delarna brukar gå att hitta för 5-10 kr/st.
Gräddkannan gav jag 20 kr för.
 
Jag visste inte att vår teservis hade ett namn, och jag visste inte att den
även fanns som komplett matservis. Först härom året fick jag upp ögonen
för de delarna. Min favorit, designmässigt, är det jag gissar är en såssnipa
men som är ytterligt elegant som liten soppskål.
 
 Uppläggningsfaten, här i en låg och en högre variant, är inte dumma de heller.
 
En och en ser delarna inte så märkvärdiga ut på loppishyllorna men de höjer varandra.
Den knubbiga potatiskarotten är ännu en favorit. Karotten är den dyraste servisdelen hittills,
jag tror att jag gav 120 kronor.Enligt den norske bloggaren Ole Gustavsen, som gett mig svar
på en del frågor kring "Grønette" finns det en mängd delar. Så jag hoppas hitta ännu fler
än dem jag redan har.
 
Det var hos Ole på hans blogg Stavangerflint Bloggen som jag hittade den här bilden.
"Brunette" formgavs av Kåre Berven Fjeldsaa (1918-1991), konstnärlig ledare på Stavangerflint.
"Brunette" har, som ni ser, olikfärgade delar. "Grønette" är samma servis, men alltid helgrön. 
Det finns en blå variant av servisen också, men den har jag aldrig sett.
(Foto: Ole Gustavsen)
 
"Brunettes" färger. Jag är inte så förtjust i de beigea och ljusbruna nyanserna.
(Foto: Ole Gustavsen).
 
Därför fick den här nästan kompletta teservisen stanna kvar på loppisen i Dalarna där jag
såg den i somras. Jag har dessutom för mig att priset var relativt högt.
Men både Grønette och Brunette skiftar i många olika nyanser av sina grundfärger...
(se första bilden i inlägget).
 
... och de mörkare bruna "Brunette" är ljuvliga. Färgen är densamma som vår insjö
om hösten då höstlöven faller ner och multnar på botten i det grunda vattnet
invid strandkanten. Än så länge har jag bara hittat en kopp och ett uppläggningsfat
i exakt den färgen.
 
 

Märkningen då? Ja, "Grønette" står
det aldrig. Antingen Stavangerflint
eller Norway och ett nummer.
Eller så står det...
 
Flamingo. Detta fick mig först att tro att servisen
heter så, för man får upp en hel del "Brunette" och "Grönette"
om man googlar "Flamingo". Men, berättade Ole,
"Flamingo" var Stavangerflints märkning av allt eldfast gods.
Det är alltså inte ett servisnamn, utan betyder bara eldfast.
 
Hur är det, är jag ensam att samla till servis i Grønette/Brunette
- eller är ni fler där ute?
 

PS. Duken i inlägget är signerad "Maud".
Visst är den söt?
 
 

Efterlysning: Har ni sett det här paret?

$
0
0
Längst in i en källarloppis någonstans i Dalarna finns det här stiliga paret på wc-dörren. Men nej,
dem får man inte köpa. Jag har försökt, vill ha ett sådant 50/60-talspar på vår badrumsdörr.
Nyproducerade i liknande stil finns - inte alls snygga.
Vet du var jag kan få tag i originalen?
Mejla mig!
femtiotalsjakten@gmail.com
 
UPPDATERING: Bara en halvtimme efter att jag publicerat inlägget hör jag att Porslinan
hittat två damer på loppis i går. Jag får den ena. Så nu är det herrar jakten gäller!

Här är Rutgers "nya" radio

$
0
0
Rutger har ordet, efter ett inköp på Magazin 13, Roslagsgatan, som gjorde honom
glad som ett barn:
"Transistorradions Rolls Royce pryder sin plats på landet. En Schaub Lorenz med sitt mjuka ljud.
Farsan hade en sån och nyupphittad i antikbutik och med nya batterier är upplevelsen fantastisk.
Den saknar till och med samma lock som farsans. Så ge mig nu sjörapporten med Jären och
Lista, Doggers bank, Lilla och Stora fiskebanken och allt är som förr. ;-) "
 
 
 

Om tenn - och den eviga lusten till kunskap

$
0
0
Den har smugit sig på - min nya passion. Men så i höst drabbade den mig plötlsigt med full kraft,
ni vet hur det är med passioner. Föremålet för mina känslor, eller, föremålen, heter tenn. Jag har redan
en samling, ni ser den på bilden. Samlingen ska jag berätta mer om i slutet av inlägget.
 
Men vi börjar här. Huvudsta loppis i fredags. Precis så här brukar det kunna se ut. Skönheter
i tenn skuffas ihop med - tja, till exempel rådjurshorn och kakfat från 1970-talet. Numera
är det vid sådana bord och hyllor jag fastnar. Jag står där ensam och vrider och vänder på sakerna,
de andra i retrofolket spanar borta vid porslinet eller tygerna. Det är vilsamt.
 
För fyra år sedan när jag var nybliven 50-talsentusiast
vände jag på varenda tallrik. Gefle? Rörstrand? Gustavsberg?
Eller, ovanligare, Lidabruk, Hackefors, Karlskrona?
Nu är jag där igen. Tela? Det läggs till på googla-listan.
 
Åh, gud, så vackert.  Ser ni hur spännande grått kan vara?
 
När jag var nybörjare på porslin från 1950-60-talet  fick jag
snabb favorit, Helmer Ringström, Gefle, för att hans
dekorer var så glada och lekfulla. Nu är det samma lekfullhet
hos vissa tennföremål som gör mig på gott humör.
 
Hur många inskriptioner av typen "1.a pris skyttetävlingen 1954"´har vi inte sett
på loppishyllorna. Och brrr.. ofta är det grön filt undertill. Men här ser vi en
intressantare text. Är det en medlem av akademien De nio som presentats
med fatet? Eller var det ett skojfriskt kamratgäng som kallade sig som de litterära
genierna?
 
C8. Årsstämpeln berättar att gåvan tillverkades 1929.
Var mottagaren kanske ledamoten... Selma Lagerlöf?
 
Årsstämplar är något man inte är van vid i retrosammanhang. Jag är förtjust.
Vänder på allt. Här har vi snipa och skål från Alex Sweden, tillverkade 1974. 
 
Allt är nytt för mig. Är detta det som kallas hamrat tenn? Är den gammal?
Jag vänder...
 
Nä. 1989. Men så föredömligt med skötselråd! Tenn är ju litet
knepigt, klarar inte kyla utan får fula utslag (tennpest) och kan
smälta som ljusstake om ljuset brinner för nära.
 
En annan utmaning med tenn är fotograferingen. Åh, så enkelt att plåta
teakbord och keramikvaser, tänker jag när jag kämpar med den här bilden.
(Ja, dekorationerna är ekorrar om ni undrar.)
 
Wow, vilken lyrare! Den där lekfullheten - igen. Nu minns jag inte om det var
den här mannen eller ekorrarna som hade Norrahammar-stämpel. Men jag
blev glad - åh, jag kände igen en tillverkare...
 
... eftersom första föremålet i min samling är en bägare tillverkad
på Norrahammars bruk. Jag tycker att den är så fin. Priset,
fem kronor på en loppis i Avesta, bevisar att man kan hitta
vackra tennsaker för nästan ingenting.
 
JL borde betyda JL Hultman, även om det verkar som om
han oftast hade JLH som signatur. Men NB stämmer, JL Hultmans
från Stockholm saker tillverkades bland annat där. Och frakturstilen
i H:et i H8 (1934) stämmer med en annan JLH-stämpel från Norrahammar,
också en med siffra i frakturstil, som jag hittar hos Svenska tennstämplar.
 
Ett danskt skrin, märkt Kunst Tin. Här finns ingen årsstämpel,
och jag köpte skrinet (12 kronor) mest för att känna på det.
Det är ju så man lär sig. Känner, tittar nära. Nästan luktar
på sakerna.
 
Tre är en samling. Den lilla muggen hittade jag i förrgår.
Den har en ruffare yta än alla andra tennföremål jag
tittat på. Vad betyder det? Ingen aning.
 
Stämpeln säger TENN och L Z P. Betyder?
Jag har verkligen nästan ingen koll på tenn. Men för drygt en
månad sedan hade jag ingen koll alls, vilket är en liten,
men betydelseful skillnad.
 
På den tiden, i september, köpte jag den här korkskruven på en loppis för 20 kronor. Jag listade ut
av stämpeln att den var tillverkad av anrika Herman Bergmans gjuteri på 30-talet, men drog ingen
slutsats av det. Sålde den på Antikvärldens dag för 60 kronor. Bra affär, eller hur.
Några veckor senare gick den för över 1 500 kronor på Tradera.
Grattis till den som kunde mer än jag!
 
Ja, kunskap kan ge pengar, som i fallet med korkskruven. Men framför allt ger
kunskap en särskild sorts välbefinnande. Jag har ett sug efter att hela tiden lära mig nya saker,
känner lycka när jag tillgodogjort mig kunskap och går vidare till nästa nivå.
Tenn är det senaste outforskade området. Som jag precis har beträtt.
Spännande.
 
PS. Vad det är för ljusstake på sista bilden? Ålder? Tänkbar tillverkare?
Ingen aning. Vet du?
Om ett år ska jag också kunna svara på sådana frågor.
 
PPS. Helgens utmaning bland retrobloggarna är ungefär
"Två saker som är heta om två år". Jag säger tenn, och
1930-40-talsmöbler i björk.

 
 
 
 
 
 

Retrobloggarna: Det här stiger i värde de närmaste åren

$
0
0
Som jag nämnde i slutet av förra inlägget skrev många retrobloggare
inlägg i helgen under den ungefärliga rubriken "Det här är dyrare om två år".
Själv tror jag jag på 30-40-talsmöbler i björk - och tenn, som hela mitt inlägg handlade om.
Bilden är från Östra stations järnvägsrestaurang.

Så vad tippar de andra retrobloggarna? Kolla in...
Fina fyndet: Servisglas och serviser från 70-talet.
form55: Röda Aladdinlampor och ofärgat glas av PO Ström.
Jennieyo!: Träfigurer.
Loppisentusiasten: Gammal kvalitetstextil och figuriner i keramik och porslin.
Porslin och nostalgi: Formgivaren Olle Alberius.
Porslinsbloggen: "Naturnära" glas av Christer Sjögren och dansk keramik.
Precisensån: Signe Persson Melin och italienskt glas.
Randiga tråden: Tenn.
S:t Olof: Perstorpsbordet och art deco-lampor. Och 1700-tal.
Tanten på auktion: Pressglas och spiktavlor.
 
  
 

Man har börjat prata om mässing också...

$
0
0
Jag stannar en stund vid "bubblarna", det som kommer att stiga i värde de närmaste åren. Metaller över huvud taget känner jag själv ett ökande sug efter. Och jag hör fler och fler nämna mässing. Den ljuvliga stora ljusstaken av Gunnar Ander gav Rutger mig i 50-årspresent (här ses den i sin helhet). Härom veckan fick den stora en liten kompis, även den formgiven av Ander. 20 pix på loppis. Visst är de fina ihop?
 
De massiva segelbåtarna hittade jag också på loppis.
Vet tyvärr inget om dem.
 
Den här roliga ljusstaken kommer från danska Scandia.
Ljusen som passar till och som har en fin ask är också ett
loppisfynd.
 
Det mesta i mässing som jag köpt hittills har bara kostat max några tior. 
Hängare har jag svårt att motstå när de ser ut så här.
 
Hans-Agne Jakobsson-lampan är en skönhet, som dock fick passera
vidare till ny ägare i brist på rätt fönster.
 
Inte heller de här två, som förmodligen också är Hans-Agnes, äger jag
längre. Men det är den här typen av mässing jag tror kommer att öka i värde.
Vackra lampor, passar fint in i alla sorters inredningar.
 
Lampan från Belid behåller vi. Mässingsdetaljerna
gör den. Jag mejlade Belid och frågade om formgivare och tillverkningsår,
men de visste bara att lampan slutade tillverkas för några år sedan.
195 kronor på loppis, nyskick efter rengöring. Jag tycker att det var ett fynd.
 
Den är så vackert sliten, ligger så skönt tungt i handen. Snusdosan från 1800-talet
köpte jag hos Kenth Lindtsröm Modern & Antik på Roslagsgatan, Sthlm.
Ska ha den som dosa för huvudvärkstabletter i väskan. Litet stilfullare
än en halvkarta Alvedon som ligger och skräpar.
Framtill står det LLS. Undrar vem han var.
 
Nu är det snart lördag och då ska jag ut och rejda loppisar.
Tenn och mässing, det är vad jag letar efter.
Trevlig helg - och god loppisjakt!
 
 


 
 
 

Ett par nykomlingar i vårt kök

$
0
0
Bli inte oroliga nu, alla femtiotalsvänner som följer bloggen, jag har inte helt skiftat över till tenn
från 1930-talet och antika mässingdosor. Här är vår nya kökslampa, en 50-talsgoding som vi
hittade hos underbara Risingeboden utanför Gimo. Och så litet nyretro - bakom gardinen står
brödrosten från Clas Ohslon, som ju är bra på just den genren.
 

Med "flötet" korrigerar man höjden. Skärmen är av plast och
kupan av glas, med en rolig struktur. Skicket är som nytt,
och lampan ger ett rejält ljus. Det behövs när man läser
morgontidningarna nu i november.
 
I ett äldre inlägg ser du mer av Rutgers och mitt kök.
 
 
 

Välkommen till Femtiotalsjakten!

$
0
0
Är du Antikvärlden-läsare? Då kanske du läst mitt reportage från Antik & Kuriosa på
Kistamässan i senaste numret (12/12) och hittat hit till bloggen eftersom den nämns där.
Här på Femtiotalsjakten skriver jag om porslin, arkitektur och gardiner från 1950-talet.
Och om mycket annat. Min favorit bland förra seklets folkliga formgivare är Geflemästaren
Helmer Ringström. Under kategorin Helmer Ringström hittar du bilder på min samling. Jag har
hittills hittat cirka 40 av hans drygt 50 dekorer. Gul "Safari" på bilden är en svårfunnen skönhet.
Välkomna till Femtiotalsjakten!

Snart dags att vända blad - i almanackor x 3

$
0
0
Snart är det dags att skaffa sig en almanacka för 2013. Jag hittade några gamla från
Icahandlare när jag grävde i en loppislåda. Finns det samlare på Icas almanackor? 
I så fall borde vackra 1969 vara åtråvärd.
 
1946. Stram och litet krigstidsspartansk
i sin formgivning.
 
1953. Fortfarande mycket gammaldags murrig.
 
1958. Ica-almanackan ger ingen känsla av att det banbrytande
formgivningsåret 1955 har passerat med råge. Om orten Tobo 
känns bekant så beror det nog på keramiken av paret Triller,
Tobo som tillverkades här från 1930-tal till 1970-tal.
 
1962. Färgfotografier!
 
1968. Det finns en 50-talskänsla över "från ax till limpa"-illustrationerna.
Den vackra bruksorten Lövstabruk ligger även den i Norduppland, men varken
här eller i Tobo verkar det finnas någon livsmedelsbutik längre.
 
1969. Plötsligt händer det. Icas almanacka är 
hippiemönstrad och hänger fint med i sin tid.
 
1975. Härliga klumpiga 70-talssiffror. Fast den som ritade
verkar ha fastnat litet i flower power-epoken?
 
Det är inte bara hög tid att köpa almanacka. Även årets
Köksalmanack (fd Husmoderns köksalmanack, gammalt inlägg här) ska
inhandlas.
Och så de kristna scouternas väggkalender förstås, den där man
får riva av ett blad varje dag och klistra upp en ny bild
varje månad. Här hittar du den. Jag har redan beställt sju ex.
Uppskattad julklapp.
 

Finfina julfrimärken

$
0
0
I morgon kommer de ut, årets julfrimärken. Som ni ser kan vi frankera våra gammaldags
julkort med riktiga retrofrimärken i år. Konstnären Inga-Karin Eriksson har ritat dem.
– Jag tänkte på min barndoms jular och vad mamma hade i granen när jag tog fram motiven,
säger hon i ett pressmeddelande från Posten.
Trevligt. 

Adventsloppis i Risinge

$
0
0
 
På söndag är det dags för adventsloppis hos Risingeboden utanför Gimo, 
min favoritretrobutik där jag nu senast hittade vår "nya" kökslampa.
Gunilla som driver Risingeboden har laddat med julsaker och annat spännande.
Om ni liksom jag inte kan åka till Gimo nu på söndag kommer två chanser till, lördagarna
den 1 december och 8 december. De två lördagarna är det också bakluckeloppis
i gamla Rockwoolfabriken i Gimo, tipsar Gunilla.
Det är aldrig fel med en utflykt till Norduppland.

Ännu en fantastisk Florenz

$
0
0
I flera år hade jag stått emot att köpa fler "Florenz" än en enda vas. Men så stod den där,
den bulliga skönheten med etikett och allt, på en loppis i somras. Två etiketter till och med,
oklart vad "Present Brio"-lappen gör på min tyska vas. Men tja, den får vara kvar så länge.
 
"Florenz" från fabriken Bay finns i många skepnader, jag visade
några i det här gamla inlägget. Som sagt, den här modellen
gick inte att motstå.
 
Jag fick med ett fat där handtaget saknas. Eftersom jag fortfarande hävdar att jag inte samlar
på "Florenz" så är fatet till salu för en mycket rimlig summa om det finns någon där ute
som faktiskt samlar.  
Det är en härlig serie.
 

Granen står så grön och grann i stugan

$
0
0

Granen i glas var ett av helgens loppisfynd. En massiv
sak som det äldre paret som sålde den köpt "för 30-40 år sedan,
kanske?" Någon som känner igen den? Glasbruk?
Granen trivs med Solöga-lyktorna på 70-talsfönsterbrädan
i köket på landet. Men... gillar inte riktigt att hyacinten
i sin kruka är högre.
 

Nu är snön på tapeten

$
0
0
Jag ber om ursäkt för den mest slitna rubriken någonsin när det gäller artiklar/inlägg
om tapeter. Men - här stämmer den i alla fall! Banrkammartapeten finns hos Handtryckta tapeter,
den ligger ute på deras facebookssida som du kan gilla. Det gör jag.
 
Tapeten skildrar fyra årstider, och till just den här längtar jag.
Men före vår kommer jul, och före jul kommer julkorten.
Missa inte att titta in på Femtiotalsjakten på söndag.
Då visar jag mina hemgjorda vykort.
Jag har "byggt om" en riktig retroklassiker till 11 stycken julkort...
 
 
 
 
 
Viewing all 387 articles
Browse latest View live