Quantcast
Channel: femtiotalsjakten
Viewing all 387 articles
Browse latest View live

Här kommer julkort från Julköping - du kan vinna ett!

$
0
0
Vad gör man när duken "Julköping", Kajsa Nordströms klassiker från 1957, inte ser ut
så här - utan både är urblekt med fula fläckar och har stora revor efter en misslyckad maskintvätt? 
Håll i er nu... Klarar ni att höra svaret?
 
Jag klippte sönder duken!
 
... och gjorde 11 julkort av bitarna. 
Sex av korten skickas till retrogänget som jag var på loppisturné med i sommar.
Och ett kort kan bli ditt.
Här kommer julkorten, noggrant utvalda efter person:
 
Var skulle dukens katt hamna, om inte hos Porslinan? Men se upp, den ser lömsk ut,
akta alla retrofåglarna där hemma!
 
PORSLINSBLOGGEN
Det ska böjas i tid. Två barn står först i kön till second hand-butiken när
dess grindar slås upp. Till en man vars ättelägg skolas till att bli loppisfantaster. 
 
ALLTDETGAMLAGODA
Till en framstående ruinromantiker. Klart den gamla kyrkan ska till gamla Skåne!
 
SKAFFAREN & BALDER
Tyvärr var dukens pudel svårt skadad, annars hade den biten varit given.
Som tröst får handlaren och hans hund två motiv. Snögubben är Balders.
 
50-TALS KERAMIK
Till en sportig norrländska¨- flickan med skidorna, så klart.
  
Till gängets kräsnaste samlare: Stjärnan
från dukens mittparti, och...
 
... naturligtvis det hörn av duken där Kajsa Nordströms signatur finns.
 
TILL DIG?
Ett av de fem korten här nedan lottar jag ut bland er andra retrobloggare.
1. Flicka på släde.
 
 2. Pojke vid grind.
 
3. Flicka med två hus.
 
4. Pojke med snöboll.
 
5. Hus med litet flicka.
 
Berätta i en kommentar vilket kort du vill ha och varför,
och länka på din blogg till det här inlägget så är du med utlottningen.
Vinnaren dras nästa söndag, den 9 december.
 
PS. "Julköping???" undrar alla som ännu inte läst det senaste numret av "Hus & HemRetro".
Heter inte den här duken "Vinterstad", så kallas den ju i alla Tradera-auktioner? Nej, tydligen
heter den "Julköping".
Så nu vet vi det!
(Och den här och inläggets första bild är foton på min hela och nästan
helt fläckfria "Julköping".)
 
 
 
 
 
 
 

Vi har det finaste paret till badrumsdörren

$
0
0
Jag har berättat om jakten på ett par i mässing till badrumsdörren, senast
här, där jag visade det traditionella paret. I går kom så ett paket från Gunilla
som har Risingeboden i Gimo och som kan fixa det mesta från 1950-talet.
Ett mässingspar! Och inte det vanliga, utan ett ännu charmigare.
De har suttit i ett 50-talshus. Snart sitter de i en 50-talslägennhet.
Visst är de underbara?

Det var rymdålder, och det var tjusigt att röka

$
0
0
Askkoppen stod på antikloppisen i Solnahallen förra lördagen.
Hade platsat på soffbordet hemma hos Peggy i "Mad men"
Perfekt 50-talskänsla.

Och vinnarna är...

$
0
0
Vinnaren av ett julkort gjort av bitar ur "Julköping" blev...  två vinnare.
Det var nämligen bara två som förstod/genomförde uppgiften fullt ut :-)
och då tyckte jag att båda kan få ett kort.
Larsson och Porslinochnostalgi både kommenterade
och länkade från sin blogg till tävlingsinlägget på min.
Larsson får kortet "Flicka på släde" som han önskat sig.
Porslinochnostalgi får välja ett av de andra fyra korten.
Mejla mig era adresser på femtiotalsjakten@gmail.com
så dyker korten upp under veckan.
God jul!
(Och tack också till er andra som kommenterade!)
 
PS. Larsson visar för övrigt den coolaste reklamen för julhandel
som jag någonsin sett. Kolla här.

Det är glasgranarnas år i år

$
0
0
Ännu en gran i massivt glas har letat sig ut till fönsterbrädan på landet.
Den nya djupgröna står i förgrunden. Damen som sålde den hade röjt ur sin
och makens sommarstuga, som de köpte för om det var 40 eller 50 år sedan.
Bevisligen en retrogran, alltså. Baktill finns plats för ett värmeljus.

Same procedure as last year

$
0
0
Glad lucia! Som traditionen bjuder på Femtiotalsjakten
är det de rara barnen i röda skor som lussar för FJ:s läsare.

Blå, blå juldukar

$
0
0
Det är något speciellt med blå juldukar. De är så typiskt 1950-60-tal och passar
så fint i ett 50-talsinspirerat hem. Jag låter sällan en blå julduk bli kvar på loppisen.
De små, enkla som här kostar oftast inte mer än en femma, trots att de kan vara
signerade Maud eller någon annan poppis textilkonstnär från tiden.
 
Årets nyförvärv till köksbordet har mintgrönt i sig. Den matchar vår teservis "Luxor".
 
Den här helt oanvända med en bullig grön fågel är ett annat av höstens fynd.
 
Signatur: Bowa. De finaste dukarna, de som är i nästan nyskick, nänns jag inte använda.
Dem samlar jag bara på.
 
Som små glada garntomtar.
 
Tidigare har jag bara samlat på tryckta juldukar. Men i år har även
några broderade fått följa med hem. Jag tänker så här:
Nytryck är lätta att göra, eller att rita nyretrodukar i 50-talsstil.
Men...
 
... broderade dukar förutsätter handarbete. Hur många sitter nu, och i framtiden,
med sådant här pyssel? Kvinnorna födda på 1930-talet är den sista generationen
som lade korsstygn efter korsstygn, år efter år, och skapade en skatt av
broderade dukar. Dags att börja samla!
 
Signatur: Jobs. Det här är egentligen en bonad. Men de tre vise männen får hänga med
i det här inlägget.
 
Till sist, förstås: Juldukarnas julduk. "Vinterstad" som vi kände den innan senaste numret av
Hus&Hem Retro kom ut och Kajsa Nordström själv berättade om sin duk från 1957 - "Julköping".
Jag hade en till, ett vrak, som jag gjorde julkort av.
 
Här visade jag upp mina första blå juldukar för några år sedan.
det här inlägget från december i fjol ses förra årets favoritduk till vardagsrumsbordet.
Och jag är rätt säker på att dagens inlägg inte blir Femtiotalsjaktens sista om blå juldukar...
 
 

Ett julkort kan se ut hur som helst

$
0
0
Allt kan bli julkort. Trasiga dukar, tidningar från tiden. Ett exemplar av "Julpost"
från 1957 innehöll inte så mycket läsning att den motiverade en plats i retroarkivet.
Men omslaget blev ett fint julkort. Jag klistrade upp det på en bit kartong.
 
Kanske har även du litet för många gamla veckotidningar
liggande i en dammande hög? Klipp till, gör julkort!
Eller, så här i sista minuten, låt kortet
bli en nyårshälsning.
 
PS. Fler ljuvliga Hemmets Veckotidning-omslag
 
 
 
 

Årets 5 finaste fynd

$
0
0
Det går inte längre att göra fynd på loppisar, hävdades det sommaren 2012 i en DN-krönika.
Vi loppisfantaster bara log. Den som har kunskap och passion kommer alltid att göra fynd.
Flickan med resväskan (Huvudsta loppis, 120 kronor) faller in under passionskategorin.
Var annars än på loppisar eller auktion hittar man ett föremål med så mycket känsla och fina
detaljer för dryga hundralappen? Nej, hon är inget "finföremål" - men hon är fin. 
 

Här har vi ett av årets finfynd. Två OPE-fåtöljer av Ingemar Thillmark i teak och förmodligen
buffelskinn. Jag ropade in paret för 460 kronor på auktion i grannbyn. De ger karaktär
åt sovrummet på landet nu. I inlägget från i somras ser ni detaljbilder.
 

De bästa loppisfynden är för mig saker som gör mig glad,
och som genast tar plats i vårt hem som om de alltid bott där.
Paraplystället från 1962 hittade jag på den årilga antikloppisen
på Knektplatsen i Rättvik. Nu står det i vår hall och håller
ordning på paraplyerna. Det är värt varje krona av de 250 som jag gav.
 

Fynd kan också vara något som inte alla andra har. "Skaraskåpet", Skaraplasts svar på
det femtio gånger vanligare "Redaskåpet,"  fanns i en antikbutik på Österlen. Runt 500 kronor
har jag för mig att det kostade.
 
Till sist, det fynd som gjorde mig gladast 2013.
Taisto Kaasinens pelikan, Upsala-Ekeby, hade
jäg sneglat på många gånger i antikbutiker och på mässor.
Med prislappar på flera tusen kronor fick det dock stanna
vid sneglande. Men så en dag i juni...
 
... när den plötsligt stod där på Huvudsta loppis
( för övrigt ett av mina bästa fyndställen detta år)
förstod jag att pelikanen skulle bli min.
På prislappen läste jag 150 kronor.
Jag fick nästan andnöd. Höll krampaktigt (se bilden)
i keramikfågeln ifall någon skulle försöka ta den ifrån mig.
Och log precis så här fånigt resten av den dagen...
 
PS. Nästa "Årets"-lista innehåller bland annat
"Årets Blogg" och "Årets Avslöjande".
Stay tuned...
  
 

 

God Jul!

$
0
0
Den gamla julbelysningen till granen fungerar inte längre. Men kartongen
är fortfarande fin. Med denna detaljbild av locket önskar jag alla
Femtiotalsjaktens läsare en riktigt
God Jul!

Årets 5 busvassaste

$
0
0
ÅRETS RETROBLOGG. Retrofolk
Drygt 100 retrobloggar fanns det senast jag gjorde en uppskattning. Men först i höstas dök
det upp en med tidningskänsla. På retrofolk.se kan vi läsa retronyheter, tips, tester (missa för guds skull
inte inlägget "Prunus vinnare i kraschtest av kaffekoppar") och bäst av allt:
Intervjuer med kändisar och doldisar i retrovärlden.

Jag gjorde en kort mejlintervju med Mikael Söderlind, mannen bakom Retrofolk.se.
Vi börjar med den klassiska frågan som alla segrare får. Hur känns det?
Det känns fantastiskt roligt med tanke på att det är Retrofolks första pris. Har förresten aldrig tänkt
på att en sajt av det här slaget kan få ett pris. Finns det kanske fler priser där ute att plocka hem?:)
Vad var bäst 2012?
Det bästa som hände 2012 var att Retrofolk samlade ihop nära 300 gillar på Facebook på relativt kort tid,
och det trots att Facebooksidan inte fanns med från starten i oktober. Jag hoppas självklart på betydligt flera gillare eftersom Facebook är en bra kanal för att informera om saker som händer på sajten.
Vad önskar du dig av 2013?
2013 önskar jag först och främst att Retrofolks läsarskara ökar i lika snabb takt som tidigare. Jag önskar
också att läsarna hör av sig med fler artikelidéer. Alla idéer är välkomna, stort som smått.

Femtiotalsjakten önskar Retrofolk ett rungande Lycka till! Och önskar sig en lång intervju
med den påstått medieskygga Marianne Westman.
(Tidigare vinnare av FJ:s utmärkelse Årets blogg: 2011: Allt det gamla goda. 2009: Miriams kafferep)
 
 
ÅRETS DRAMASERIE. "Torka adrig tårar utan handskar".
Passar detta på en glättig retrobloggs lista över 2012? Ja. Man får vara allvarlig ibland också.
1980-talet var inte bara axelvaddar, Prince och finansvalpar med "nalle". Plötsligt mindes vi som var med
en annan sida av det glammiga decenniet. "Torka aldrig tårar..." skildrar ett 80-tal där Stockholm
var mörkare, där informationsaffischer i t-banan skrämde i princip alla som någon gång haft sex
till att gå och hiv-testa sig - och där många av oss hade en arbetskamrat eller vän som gick bort
alldeles för ung. Jonas Gardell gav oss årets vackraste, sorgligaste, roligaste och mest upprörande
berättelse och en bit ur vår nutidshistoria.
(Foto: Peter Cederling/SVT)
 


ÅRETS MUSEUM. Hallwylska museet, Sthlm
Tillsammans med min väninna Empire-Amelie besökte jag nu i december
för första gången 1890-talspalatset Hallwylska. Det som fick oss att äntligen
gå dit var utställningen med kläder från tv-serien "Downton Abbey". Dräkterna var
fina, men själva palatset med sitt bevarade överdåd av allt från tapeter och möbler
till porslin var den allra största behållningen.
"Dräkter från Downton" pågår till och med den 20 januari.
Don´t miss!
(Foto: Erik Lernestål/Hallwylska)

 


ÅRETS BUTIK. Tid & Rum, Årsta
Många är vi som när drömmen om att öppna en antik- eller retrobutik. Lika många är vi
nog som inser vilket hårt arbete det är. Utmärkelsen Årets butik går till Maria som driver
Tid & Rum i Årsta. Med nytänkande kring evenemang i butik och showroom, och närvaro i sociala
medier, framstår hon som den moderna handlare man antagligen måste vara för att lyckas
som ny i branschen.

 


ÅRETS AVSLÖJANDE. Hus & Hem Retro: "Vinterstad" heter "Julköping".
Jag har inte hämtat mig än. Duken som vi alla känt som "Vinterstad", men innerst inne
kanske förstått att något Traderaproffs döpt, visade sig ha ett namn.
Ett riktigt 50-talsnamn.
Stort.
 
PS. En lista till blir det. Mina roligaste retrostunder 2012.
Stay tuned...

Gott Nytt År, alla FJ-läsare!

$
0
0

Som traditionen bjuder. Även i år önskar Femtiotalsjakten Gott Nytt År med bild på en
sparkstötting. De faluröda byggnaderna är loge, lider och fd traktorgarage på vår lilla gård.
Sparken har varit med sedan 1950-talet eller tidigare. Numera duger den mest som
huvudrollsinnehavare i Årets nyårsbild.
Gott Nytt År! önskar jag er alla, med denna bild och en kavalkad bakåt.


Nyårsafton 2011. Barmark. Så sparkens gröna kamrat plåtades uppe på
gamla sädesmagasinet.
 
Nyårsafton 2010. Snö. Mjölkkannan agerar side-kick åt sparken.
 
Nyårsafton 2009. Snö.Termosen är packad i den gamla ryggsäcken.
 
Nyårsafton 2008. Blankis på sjön.
 
Än en gång: Gott Nytt År! 
Låt 2013 bli ett år fyllt av kärlek, skratt och inhämtande av mycken ny kunskap.
 

Årets roligaste retrostunder

$
0
0

ÅRETS ROLIGASTE RETRODAG. Nu slänger jag en sista blick bakåt på 2012 innan retroåret
2013 börjar (det gör det nog på fredag, med årets första loppisbesök). Förra årets roligaste retrodag
var utan konkurrens den i höstas då jag for runt på Antik & kuriosas pressvisningsdag och gjorde ett
frilansjobb för tidningen "Antikvärlden". Artikeln publicerades i AV 12/12 och var fint redigerat.
Åh, vad kul det var!

 
ÅRETS BÄSTA RETRONATT. Den tillbringade Rutger och jag på Laholms stadshotell,
under vår bilsemester i somras. Vi sov - förstås - i 50-talsrummet. 
Morgonen därpå fick jag tillträde till fler av rummen i retrohotellet.
Här ser ni bilder från bland annat 30-talsrummet och 60-talsrummet.

ÅRETS SKOJIGASTE SERVISINKÖP. I Grisslehamn tittade vi in i antikaffären
strax före stängning och fick med oss en helt ny servis till landet. 26 delar röd "Neptun".
En glad Gefledekor, ritad av Dorothy Clough.
 

ÅRETS VERNISSAGE. Vi var så stolta, Rutger och jag, där vi
en februarikväll trampade runt på Gustavsbergs porslinsmuseums vernissage
av utställningen "Emalj på G". För ett av bidragen var vår emaljtavla
signerad Breger -55 (bilden).
 

ÅRETS NOSTALGITRIPP. På Kyrkö mosse i Småland håller de många starka karaktärerna
på bilkyrkogården att uppgå i naturen. Stämningen var närapå magisk den där regniga dagen
i somras. Mitt blogginlägg från Kyrkö mosse är det jag är mest stolt över 2012.

ÅRETS SPANING. I november kom form55 med en bloggutmaning:
"Två saker som du tror är dyrare om två år". Ett tiotal retrobloggares deltog i utmaningen.
Själv gissade jag på 1930-talsmöbler i björk, och tenn från ungefär samma tid.Jag tror också
på mässing, och köpte härom dagen den femarmade gigantiska golvlampan från 1980-talet
(bilden) till lägenheten.  Retrobloggarnas trendspaning uppmärksammades i "Antikvärlden",
vilket var litet kul. 

ÅRETS TOPP. Den 1 april 2012 hade Femtiotalsjakten 1 006 unika besökare.
Det var rekord och en siffra jag inte vågar hoppas på igen. Efter drygt fyra år med
retroblogg börjar energin sina litet grann. Så jag har jag gjort färre blogginlägg och det
märks i statistiken. Men hellre färre inlägg med bevarad kvalitet, och lägre besökssiffror,
än att ösa på för statistikens skull. Blogga ska vara roligt, ett skapande. Inte ett måste.
 
ÅRETS FLOPP. För andra gången försökte jag börja twittra i somras.
Men nej, det var inte min grej. Jag hann "avslöja" att det inte skulle bli någon
Stig Lindberg-retro edition från Coop hösten 2012. Sedan kom liksom twittrandet av sig.
Nu testar jag Instagram istället. Där heter jag Femtiotalsjakten.
Än så länge har det bara blivit en bild, men... tja, vi får se.

God fortsättning!




 
 

Missa inte Bletchley Circle

$
0
0
Fyra brittiska tjejer jobbar under andra världskriget med att knäcka den tyska militärens koder.
De möts igen 1952, för att stoppa en seriemördare som härjar i London. Susan (t h) och hennes
gamla kolleger från kryptocentret Bletchley Park ser mönster och samband som inte polisen ser.
Serien "Bletchley Circle" går i SVT just nu och finns på SVT Play. Efter att ha sett
del 1 sörjer jag redan att det bara är två delar kvar. Vi får kvinnoporträtt från ett 1950-tal innan det
blev naturligt för tjejer att vilja göra annat än att sköta hushåll och barn. 
Och så förstås kläder, inredning, miljöbilder.
Del 1 på SVT Play här. Missa inte!
(Foto: SVT/Content media)

Sex kilo 60-talslampa och ett bord fullt av päron

$
0
0
Den hängde i loppisbodens fönster och var litet annorlunda. Jag kunde inte motstå den.
Väl hemma med sisådär sex kilo lampa hittade jag en liten smutsig etikett på insdan.
"Tyringe konsthantverk". Bildgooglade. Mejlade Konsthantverk Tyringe, som fortfarande finns.
De berättade att de tillverkade lampan på 1960- och 70-talet. Den gjordes både med mässing (vår)
och nickel (den som gick på Bukowskis för 7 000 kr i oktober). Vår lampa saknar en av de runda
mässingsplattorna, men det syns inte där den hänger i hallen, eftersom vi tog en av dem på ovansidan
och flyttade till undersidan. Direkt efter köpet var jag litet missnöjd med att inte ha fått pruta på priset,
400 kronor. Men... det känns okay nu.
 
Guldslingan i det här tyget av Sven Fristedt binder på något sätt ihop de två
loppisfynden. Det stora tygstycket (30 kr) i svart, off-white och guld är tjockt, nästan som canvas.
Det passar som festduk på det stora slagbordet på landet.

, det här var inga 50-talsgrejer precis. Jag tror att 2013 blir året då jag definitivt
breddar min smak. Är ni fler som börjat snegla framåt och bakåt i tiden?
 

Utfryst direkt

$
0
0
"Får jag vara med er?" ser nykomlingen ut att säga till de andra lamporna. Liksom "ET",
en annan personlighet från 1980-talet, sträcker den enorma golvlampan från Lamp Gustaf
kontaktsökande ut sina tentakler. Men nej. Vägglampan, en 50-talare med bulliga kupor, ser genast
stram ut. Taklampan från Tyringe, född på 1960-talet, avger plösligt ett mycket kallt ljus.
"ET" får nog bo på landet istället. Där råder en mer tillåtande blandning av åldrar
och stilar.
 

En flugsvamp i snön!

$
0
0
En röd och en blå "Amanita"-kopp låg i ett paket från Rutger på julafton. Jag tog en bild
på den röda medan det var snö. Kanske den sötaste kopp som gjorts. Men den har ett giftigt
namn. "Amanita" betyder flugsvamp. 

Filmiskt snygg neon

$
0
0
Biograf Park, Sturegatan, Sthlm. Så ska det se ut.
 

Man kan aldrig få för mycket neon.

Så mycket Helmer, så litet ordning

$
0
0
Blå Ritz, Atos, Amanita...  Min samling Helmer Ringström-dekorer växer. Första målet är att ha
någon servisdel i varje dekor (och varje färg av dekoren) som han ritade på Gefle porslinsfabrik.
Nästa mål är att ha alla koppar.
Jag har drygt 40 dekorer nu. Tills nyligen trodde jag att Helmer skapat 50 dekorer, men listan
jag gick efter (Antikvärldens specialnummer om porslin från 2008) visade sig inte vara komplett.
Drygt 60 dekorer hann han med. 
 
Det börjar sannerligen bli dags att katalogisera vad jag har, och att komma
på hur jag ska förvara samlingen. Så här står den nu, trångbodd och rörig.
 
Dekorer staplas på varandra. Här "Gulli", "Daisy", "Hjärter" och "Kryss". Visserligen matchar de
varandra väldigt fint, men det vore trevligt om varje dekor åtminstone fick sin egen hyllhalvmeter.
Den som räknar snabbt förstår då att det behövs drygt 30 meter...
 
Ännu en ovanlig Helmer-dekor, "Dorothy" i gulgrönt. Trängs med bland annat en trave "Trio".
 
En ensam mugg i favoritdekoren "Safari" har hamnat med "Ruta, röd", och grekerna "Delfi"
och "Hellas".
 
Mina finaste servisdelar. Flata och djupa tallrikar i gul "Safari". Nästan omöjliga att hitta, men plötsligt
i höstas fanns sex flata tallrikar på Tradera. De tre djupa är från min barndom, har aldrig sett några
andra djupa tallrikar i gul "Safari".
 
"Teve", "Bandorra" och en "Solbritt"-snipa.
 
En röd och en blå "Anmanita"-kopp med fat fick jag av Rutger i julklapp. Två gröna assietter
hade jag tidigare. Det jag suktar mest efter just nu är en grön och en gul kopp. 
Det gröna i uppläggningsfatet "Atos" ligger nära den amanitagröna, märker jag nu.
 
"Stina" är jag väldigt förtjust i, en servis man blir glad av. Till och med
anspråkslösa "Taggen" skiner upp i sällskapet.
 
2 x "Tulpan".
 
Oj, vilken röra. Vackra "Marta", döpt efter Helmer Rinsgtröms hustru, har jag samlat på mig
en del delar av. Till höger "Mexico" ihop med ett par "Doris"-assietter.
 
Ja, något behöver göras. Drömmen är en hel vägg med upphängda tallrikar, och koppar
snyggt arrangerade på småhyllor. Fast... sedan behöver jag ju ett lager ändå.
Puh!
 
Ramlade över den här efterlysningen från BBC. Under 2013 ska de göra
ett program om och med samlare. Det som fångade mitt intresse
var meningen "Do you need help to organise or display?"
Yes. Yes, I do.

Nu undrar jag:
Hur har alla ni andra med samlingar av liknande storlek gjort?
 
PS. Hela samlingen hittills ser du i äldre inlägg under kategorin 
Helmer Ringström.
 
 

Äntligen är herr och dam uppe

$
0
0
I går kom de upp, det tjusiga paret som visar vilken dörr som inte går till klädkammaren.
Väldigt rolig detalj i vår lägenhet, tycker jag. Paret är också litet annorlunda mot den herre
och dam man vanligen brukar se på toalettdörrar i gamla bygdegårdar och liknande.
Det var Gunilla på retrobutiken Risingeboden i Gimo som hittade dem åt mig.
 
Vårt badrum är annars sorgligt ur ett retroperspektiv. Modernt/halvtråkigt slitet, i vitt och med
dekorkakelplattor i ljusblått. Men man får göra vad man kan. Veckans nyretroköp är denna
hängare från Clas Ohlson. "Hommage à George Nelson" kallar jag den. För 99 kronor är den ett fynd.
Clas Ohlson är bra på nyretro.
.
 
Viewing all 387 articles
Browse latest View live